detfinnsingarövare

Efter en helt fantastisk och galen festival vecka så har något hänt i mig.
Allt som tidigare betydde något är så jävla oviktigt och allt som var undan stoppat i mina små lådor av privacy är viktigast i världen.

Det känns som jag lever igen på gott och ont, för jag är nog inte riktigt redo att hantera allt på en och samma gång.

MEN JAG ÄR LIVRÄDD!

Släppa loss allt man ständigt kontrollerat och nogrannt behärskat.


Det är som att livet leker utanför mina händer, och jag gillar det.

Live & Let Live

Haha
Har ju kört på x-antal blogg synonymer efter denna på samma domän även ... men här trivs jag bäst !
Så HEJ igen :)

Läget börjar bli dags att skriv av sig , runt sig och kring sig igen.
Har under ett par veckor nu fallit tillbaka i mina sömn svårigheter  vilket är galet påfrestande, allt började med en så simpel tanke som "Varför känner inte människor känslan av vatten?"
Efter det har det eskalerat och jag tackar gud för att jag snart har semester så jag kan jobba en längre stund en 2dagar på att hamna i rätt cykel. Är fortfarande riktigt anti det jag har utskrivet då det får mig att bli bedövad en hela dagarna även känslomässigt....
Jag vill ju känna, så jag kan skapa.
För övrigt har jag hamnat i ett sånt skapande mode...måste varit i början av 2000talet jag var i det här flowet sist och då skapade jag käder,den här gången är det tavlor.
Mamma (som jag för övrigt fått en hyffsad relation med)  vill ha en stoooooooooor sådan av mig , vet inte om hon förstått innebördeb av motivet hon vill ha....innerst inne vill jag att hon ska se vart allt detta kommer sig av. Hon lever fortfarande i förnekelse av allt som skett. Men jag hoppas hennes behandling gör henne stark så hon vågar se.

Aja var ett aningens för öppet inlägg men en bra skjuts tillbaka till skrivandet som jag behöver :)
Ni får stå ut ....om ni fortfarande ens läser ??

Massa Frid och sanningar till er!

// Inka Zephyr numera kallad  ;) haha

Blir många inlägg idag, men det här blir det sista.

har hängt här ett tag nu , nästan ett år. Vem fan trodde att jag skulle palla skriva en blogg i stortsetty varje dag i ett år? Inte jag iallafall, jag är ju en dam driven av impulsen, stundens ingivelse.

Men jag har beslutat och kommit framtill att det här börjar bli påtok för intimt och helt fel forum för mig.
Internet överhuvudtaget är fel forum. (men helt utan fungerar inte ännu)

Inget mer Msn:ande/bloggande eller läsande av andras bloggar är något jag kommer lägga mer tid på, det känns som ett naturligt steg, var ett bra tag sedan jag lag ner TV tittandet.

Haha det här känns nästan som att göra slut! ;)

Hoppas ni har kunnat relatera, skratta, gråtit, hånat och njutit till mina inlägg för det har jag :)

Peace out, kanske syns vi på tuben!

// Kommandoran

Igår: Att det helgen vore över
Idag: Att kroppen skall sluta värka
Just nu: Att bara packa en väska dra och lämna allt, fly om man vill välja att kalla det så
Imorgon: Att jag inte slösat helgen på att vara hemma och att det snart ska bli ny helg


Livet är bra konstigt.
Men en höstig helg i Säter är lockande. Jag älskade verkligen Säter på hösten, nått med luften vid sjön.
Frihet , andrum.

Med risk att låta sjukt deprimerad (vilket jag inte på något vis är ^^) .

Jag har ett bra tag nu funderat fram och tillbaka på hur mkt det egentligen spelar roll vem man är ,vart man ska , vart man varit.
 Vad man känner och varför.ligen så är

Jag har själv länge lagt just fokus kring dom bitarna och jag hoppas någonstans fortfarande att det är just innhållet som i slutändan skall räknas.

Men ärligt nu!
Känslor är ju ett männskligt påfund.
Det som egentligen ibland kan kännas som meningen i livet är att vandra runt som ett tomt skal, ett påskägg utan godis.
 Godiset gör en ju ändå bara illamående oavs om du bjuder nån på en karamell eller behåller allt själv. Människan har en tendens att få magont eller spy hur du än gör.



"Som en fjäril på nål, vacker att titta på
men vingar som inte slår"

Fuck!, vart vill jag ens komma med det här?? Jag får inte ut tanken riktigt känner jag.

Det är skitsamma vem du är, vart du ska , vad du gör för andra och minst betydelse av allt är vad du känner.
Så kasta all skit som du jobbar på för att ge uttryck, tryck bara ner allt så hårt du kan.
Satsa istället stenhårt på att bara vara söt och ge jakande svar och inte fundera så jävla mkt så ska du se att livet inte är så tokigt trots allt???!

Och är du som i mitt fall chanslös oavsett ingrepp för att anpassa mallen av ett "vackert" samhälle, tryck ner ändå hårdare så kanske du inte ens märker skillnaden mellan dig och "dom".
Men låt för fan bli att fundera för mkt då blir du bara en belastning för så väl dig själv som andra.
Och det ger dig bara första placering på ugly people.com, om nån ens märker dig.
Har du sån tur kan du faktiskt ta ditt lidande till nästa plan, upplösning.

Over.and.Out

Ställ er gärna i försvarstrappan och skäll om ni vill...
Vet inte om jag fick fram vad jag menade, vart lite ....ja ,underligt det här.

Inatt har jag sovit som en påse bögtidningar!
Drömt dom konstigaste drömmarna, haft sjukt ont i kroppen (har fortfarande). Ungefär som en vän beskrev det igår, ungefär som värken man har i kroppen när man har influensa.

Det känns som en jävla växtvärk och hur fan man än vrider och vänder på sig så gör det ont. Man kan inte ligga stilla men det gör ont att röra sig. Och man skulle kunna drämma dom aktuella kroppdelarna i väggen 1000ggr om för att dom gör så jävla ont! Allt har varvats med frossa,svettningar och uppvaknanden i sittande skrikande position altv gråt.

Slutsatsen är att jag är mer trött nu än jag var igår när jag gick och lag mig, men jag vill fan inte sova mer. Sen får kroppen göra hur jävla ont den vill.


Man får vad man förtjänar i guess...

Idag är en av dem få dagar jag önskar att jag faktiskt hade nån som förstog som jag bara kunde spy ut allt över. Och som kunde klappa mig på axeln och säga att allt blir bra, allt löser sig.

Blää, nu stormar det igen.
Jag stänger av och sätter på kranen.
Ska jag välja att känna det här eller ska jag stänga av?
Jag sätter på och AJ det känns för mkt! Jag stänger av och skiter i allt och alla, men någonstans gör sig samvetet ändå påminnt och jag vet att det inte är rätt att skita i männsikor.

Men jag hatar när folk bryr sig , ibland till den graden att jag heldre vill att de ska förakta mig. Fast inte ens då är man ju nöjd...

Den här kvällen har varit en typisk sån kväll, där jag hoppats på att inte bry mig velat bli föraktad.
Men det brast för den vänskapen vill jag inte mista hur knasig/galen/dum den är eller hur ont den kan göra.

FAN VAD JAG HAR SAKNAT DIG DIN IDIOT!

 





Foto: Dina Goldstein

I väntan på ett beslut så sitter jag som alltid i min säng ,lyssnar på det stunden in ger och blir förbannad över att  jag är varit för snål och inte investerat i bra pennor utan köpt nån jävla budget tusch.
Men visar sen vad jag åstakommit, kanske dock utan färg om jag ska fortsätta vara så här kinkig.

Lyssnar gör jag på:

Och så klart:

Vi får se , vissa saker är starkare än annat.
Tragedikomik?

Hela 3 filmer har jag och Herr H kikat på .

Hot tub , som var hur skön som helst rakt igenom. Frozen som funkade men hade det sämsta slutet ever. Och sist kikade vi på SALT som för att vara action var riktigtriktigt bra hela vägen ända fram till.....just slutet. Ni vet när det känns som om filmbolagen får slut på fantasi och/eller pengar och kommer på- Ooops! Vi skulle haft ett slut också.

En riktigt chill kväll iaf , jag orkade liksom inte festa.
Men jag tror grabbarna lyckas ha en awesome kväll ändå!


Nu blir det skissa lite om ögonen vill lyda, annars blir det slumberparty med tuschpennorna :)

"Tar inte någon för givet jag vet hur det går
har svårt å förstå livet men lever ändå"

Eller?

Känslan ikroppen idag fick mig att minnas varför allt i slutändan går åt helvete. Hur bra och fint saker än känns till en början så kryper baksidan av allt fram så småningom.
När man varken kan leva med eller utan.

Ibland är man bra dum och låter känslor styra en för nära in på, vi vet ju att jag mår som bäst när jag tar avstånd.
Men nu är jag där, helt förälskad och förtvivlad.
Snart också förvildad men tam.

Jag hatar det! Men det är så otroligt vackert...
Ohhyeah im screwd!

Marianne Faithfull - Sister Morphine

Har haft sovmorgon idag, helt underbart :)! Men ska strax pallra mig till jobbet för en sista arbetsdag.
Har haft en relativt bra vecka den här veckan , är bara lite smått frustrerad över att inte dom sista för dagen dök upp . Men men sånt är livet, gårdagens kvällisar gick ju helt galet galant istället.

Men som sagt om ett par timmar är det helg igen!
Den kommer spenderas i lugnan ro här hemma med mina små.

Oops där ringde just ett avbrott i helgledigheten. Intervju imorgon kl 13:00.

För övrigt är mina ända göromål en tripp till Gävle för pusskalas och kika in en spelning på Spegeln.
Sen är det alltså pilla naveln som gäller, och som jag behöver det! Alltså peta naveln tid :)

Peace!

Så trött i trynet!
Passade på att slänga in en maskin tvätt nu när jag ändå var tvungen att kliva upp tidigt.
Vilket jag nu ångra för det hade vart rätt asnajs att somna om lite , ska ändå inte till jobbet förrens till 14 .
Hade det inte stått som spön i backen hade jag tagit en morgon prommis för att hålla mig pigg, men nu kommer jag bara segna till. Lika bäst att slumra till en liten stund iaf kanske? :)