To much is never enough!


Eller?

Känslan ikroppen idag fick mig att minnas varför allt i slutändan går åt helvete. Hur bra och fint saker än känns till en början så kryper baksidan av allt fram så småningom.
När man varken kan leva med eller utan.

Ibland är man bra dum och låter känslor styra en för nära in på, vi vet ju att jag mår som bäst när jag tar avstånd.
Men nu är jag där, helt förälskad och förtvivlad.
Snart också förvildad men tam.

Jag hatar det! Men det är så otroligt vackert...
Ohhyeah im screwd!

Marianne Faithfull - Sister Morphine


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0