detfinnsingarövare

Idag har det funderats och slitits i tanken och känslan mer än vanligt.
Skit jobbigt!
Men bra, jag tror jag har fått någon form perspektiv på saker och ting.
Jag måste bara hitta en riktning dit jag ska skicka allt, sluta vara så vilsen.
:)

Mitt i dom funderigastefunderingarna kring "avgrunden" så hoppar den Stora Lillan fram med världens tjusigaste rosbukett! Kan man annat än bli glad och gråta en skvätt?!
Jag tar tillbaka att jag hatar att få blommor, för den här gången vart jag på helt kungligt humör!

Känner för övrigt att allt är förvirrat och att jag förvirrar till det ytterligare för mig själv. Jag behöver verkligen den där tiden från bebyggelsen snart...

Människor som ständigt måste prata för att kommunicera gör mig galen.


Men det finns såklart dom jag aldrig vill att maten ska tysta :)